Översättning från engelskan: Lisbeth Plant

Det finns två kopior av varje gen, en från modern och en från fadern. Det är den enda riktigt fasta regeln i genetik, eftersom det faktiskt kan bli mellan 0% och 100% of varje gen från var och en av far- och morföräldrarna eller därbakomliggande hundar som nedärvs. I genomsnitt antas dock varje far- och morförälder att bidra med 25% av generna. Inavelskoefficienten, COI (eng: Coefficient of Inbreeding), är en indikation på sannolikheten av att båda kopiorna av en hunds gener kommer från samma anfader. Ju högre detta värde är, desto flera gånger förekommer anfäderna, på båda sidorna av stamtavlan. Linjeavel har använts för att fixera karaktärsdrag såsom rastyp. Överdriven linjeavel, som ger en hög inavelskoefficient, leder till inavelsdepression, vilket hänger ihop med förlust av genetiskt mångfald: reducerad livslängd, minskad fertilitet, små kullstorlekar och låg födelsevikt, samt ökad förekomst av cancer och autoimmunsjukdomar.

Berner-Garde använder basåret 1966 för uträkning av inavelskoefficient enligt basårs-metoden. Detta beyder att uträkningen använder alla anfäder som är födda 1966 eller senare. Detta resulterar i inavelskoefficienter som för alla hundar går tillbaka till samma grupp anfäder, vilket ger en bättre uppskattning av inavelskoefficienten för jämförelser mellan olika möjliga parningar, än om man använder ett bestämt antal generationer. Denna metoden kräver dock at vi känner till födelsedatum för vare enskild anfäder i stamtavlan, eftersom det är vad som bestämmer om den ska tas med i beräkningen eller ej.

Procent Blod (eng: Percent Blood) är en uppskattning av det möjliga bidrag av gener som en enskild anfäder kan ha bestått med.

För att våra genomsnittliga inavelskoefficienter ska vara mera meningfulla när vi tittar på eventuella nya parningar så visar vi nedan genomsnittiga inavelskoefficienter enligt basårs-metoden beräknade på kullar i Berner-Garde födda 2008 eller senare. Genomsnittet visas för varje grupp kullar med samma antal kompletta generationer, tillsammans med det antal kullar som använts för att räkna ut de genomsnitten. Idealet vore att avla på en inavelskoefficient som är lägre än rasens genomsnitt. Liksom alla andra faktorer som måste övervägas vid avel så är dock inavelskoefficienten bara en aspekt. Övervägandet av inavelskoefficienten enligt basårs-metoden betyder också att det finns tre olika siffror som måste tas i beaktande: inavelskoefficienten, det totala antalet hundar i stamtavlan, och antalet kompletta generationer.

Som synes, så är inavelskoefficienten vanligtvis högre, och mera korrekt, ju flera kompletta generationer som finns. Därför är det mycket viktigt att också titta på de andra två numren när man jämför inavelskoefficienter enligt basårs-metoden. Alla kan hjälpa till att göra stamtavlorna och inavelskoefficienterna mera kompletta genom att skicka in data för att komplettera information som saknas.

För att göra en lite snabbare uträkning av inavelskoefficienten i provparningsfunktionen i Berner-Garde ("Trial Pedigree" under "Reports"), finns nu också möjligheten att välja ett fast antal generationer för uträkningen. Detta möjliggör också att inavelskoefficienten kan beräknas på samma sätt som Svenska Kennelklubben (5 generationer) eller andra nationella kennelklubbar använder i sina avelsregler och riktlinjer. Denna metod tar inte hänsyn till släktskap bakom det antal generationer som använts i uträkningen, och födelsedatum är orelevanta. Anfäderna i den äldsta generationen som används antas vara obesläktade. Således ger tabell-metoden vanligtvis en lägre inavelskoefficient än Basårs-metoden, och inavelskoefficienten blir alltså lägre ju färre generationer man tar med i beräkningen. För mera information om tabell-metoden, gå till http://animalscience2.ucdavis.edu/ggg201d/references/tabular_method.html.

Det är alltså viktigt att komma ihåg att inavelskoefficient enligt tabell-metoden använder ett begränsat antal generationer och behöver inte använda födelsedatum, såsom basårs-metoden gör. Därav följer att antalet kompletta generationer kan vara olika beroende på vilken metod som används för att räkna ut inavelskoefficienten. Inavelskoefficienter kan bara jämföras med varandra om vi använder samma uträkningsmetod och samma antal kompletta generationer.